Våld i nära relationer
Våld i nära relationer inkluderar alla former av våld. Det kan vara såväl fysiskt som psykiskt, sexualiserat, ekonomiskt och materiellt.
Våld i nära relation kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella band till våldsutövaren, vilket kan försvåra möjligheten till motstånd och uppbrott. Genom ett systematiskt bruk av olika former av våld och hot försöker våldsutövaren kontrollera och utöva makt över den utsatta. Våld i nära relationer inkluderar alla slags relationer mellan närstående som heterosexuella par, samkönade par, syskonrelationer och andra familje- och släktrelationer. Den vanligaste formen av våld i nära relationer utövas av en man mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med. Våld i nära relation omfattar även hedersrelaterat våld och förtryck där förövaren ofta är en familj eller hel släkt.
Barn som lever med våld
Forskning visar att barn som lever i våldets närhet, som själva blir utsatta eller som bevittnar olika typer av våld i nära relationer, ofta påverkas negativt och kan utveckla allvarlig och långvarig psykisk ohälsa. Några exempel på konsekvenser av att ha utsatts för eller bevittnat våld är oro, ångest, depression, posttraumatiskt stressyndrom och aggressivitet. Det är därför viktigt att uppmärksamma barnen, även om föräldrarna tror att barnet inte sett eller märkt av våldet eller hoten. Forskning visar även att en stor del av barn som bevittnat våld även är eller har varit utsatta. BRIS har en stödtelefon för barn: 116 111. Du kan också chatta med BRIS.
Oro för barn och unga
Alla barn har rätt till att få växa upp under trygga förhållanden och rätt till stöd och skydd. Barn som far illa eller riskerar att fara illa är ett gemensamt samhällsansvar.
Enligt Socialtjänstlagen bör var och en som misstänker att ett barn far illa förmedla sin oro till socialtjänsten. Myndigheter vars verksamhet berör barn och unga är skyldiga att anmäla sin oro till socialtjänsten. Det är viktigt att uppmärksamma de barn som lever med våld så att barnen får det stöd och skydd från socialtjänsten som de har rätt till.
Om du misstänker att ett barn far illa men är osäker på om en anmälan bör göras kan du ringa Individ- och familjeomsorgen i Ed för att konsultera. Ring via kommunens växel på 0534-190 00 och uppge att du har frågor om oro för barn och unga för att kopplas in till en socialsekreterare. Under kvällar och helger kontaktar du socialjouren via 0522-697444.
Hör av dig
Vem som helst kan drabbas av våld i nära relation och det är alltid den som utför handlingarna som har ansvaret för våldet. Det finns stöd och hjälp att få både i Ed och på andra sätt. Om du lever i en relation där någon form av våld förekommer kan du ta kontakt med någon av de myndigheter och organisationer som listas nedan.
Om du som anhörig eller medmänniska misstänker att någon i din närhet utsätts för våld i nära relation kan du alltid ringa och rådfråga Individ- och familjeomsorgen hur du kan agera.
Akutnummer
Om det är akut fara för livet - ring 112
Viktiga telefonnummer och kontakter
Kommunens socialtjänst - Individ och familjeomsorgen
Nås via kommunens växel 0534-190 00
Direktnummer till 1:a socialsekreterare:
Anna-Karin Rådén 0534-194 49
Orosanmälan för barn och ungdom samt vuxen
Telefon: 0766-34 08 69
Socialjouren
under kvällar och helger 0522-697444.
Kvinnofridslinjen
Brottsofferjouren Fyrbodal
https://fyrbodal.boj.se/
Tel: 072-044 45 93
116 006 (Brottsofferjouren Sverige)
E-post: info@fyrbodal.boj.se
Nationella stödtelefonen gällande hedersrelaterat våld och förtryck
Kvinnojouren Duvan Trollhättan
https://www.kvinnojourenduvan.se/
Jourtelefon: 0520-398 70, mån-tors 18-21.
E-post: kvinnojouren.duvan@hotmail.com
Kvinnojouren Duvans jourchatt, måndag och tisdag 18-20, torsdag 14-16.